eee

Juryns motivering: Monia är fantastisk på att hjälpa människor att tro på sig själva i ridningen. Hon är positiv och stöttande och låter olika moment ta den tid det tar för att kunna genomföras. Med Monia som lärare lämnar man alltid ridhuset nöjd och glad. Hon kan plocka fram bästa möjliga ridning hos var och en. Vid svåra situationer mellan ryttare och häst stöttar hon samarbetet tills det fungerar - med positivitet och uppmuntran. Tack vare Monia har Ramseles fältrittklubb upprustats med fräschare och mycket bättre anläggning.

 Årets Kvinnliga Ledare 2012 är Monia Häggkvist 39 år från Ramsele ridklubb.

- Jag kommer inte från någon direkt hästfamilj, intresset väcktes nog av mina kusiners ponnyhästar. Ändå föddes jag föddes som hästtokig och fick min första ponny när jag var fem år, säger Monia.

Ramsele är en liten ort ett par mil från Sollefteå i Västernorrland. Orten har ca 2.000 invånare och Monia bor här sedan 1993 tillsammans med sin sambo och fyraårige son. Ramsele Ridklubb har idag ca 100 medlemmar som rider varje vecka och har blivit en mötesplats för både de unga och vuxna på orten. I klubben umgås man över åldersgränserna och för framför allt flickorna i Ramsele har stallet blivit något av en ungdomsgård där de träffas på kvällarna.

Men det var annorlunda förr. Innan Monia Häggkvist kom till klubben. För 20 år sedan hade klubben en liten paddock och ett slitet stall i en gammal ladugård. I dag tack vare Monias engagemang och ihärdiga arbete har man ett nytt stall, ett handikappanpassat ridhus med cafeteria och en nybyggd utebana. Givetvis är man många som hjälpt till men Monia är den drivande eldsjälen i klubben. 1991 var klubben nedläggningshotad. Det fanns två hästar och 19 elever. Ändå ville den hästtokiga Monia jobba där.

- Är man 17 år är ingenting omöjligt. Jag ringde och frågade om jag fick provjobba, berättar Monia. Hon fick börja med tre veckors provanställning och är alltså fortfarande kvar i klubben.

Ridklubben är populär både bland Ramseleborna men det kommer även många elever till klubben från andra orter. En del åker 6 mil enkel resa till stallet. Trots att man finns i glesbygden ser man ingen minskning av antalet medlemmar. Snarare tvärtom. Till stor del är detta Monias förtjänst.

- Monia ger inte upp. Hon tänker aldrig "att det där är för svårt för dig" istället står hon fast med sina positiva energi tills det fungerar. Det får ta den tid det tar. Som elev till Monia lämnar man alltid ridhuset nöjd och glad. Hon kan plocka fram ridningen hos alla efter var och ens förmåga, säger en av hennes elever Katarina Hammarstrand.

Det är fina ord. Vilka tycker du själv är dina främsta egenskaper som ledare?

- Min styrka är att jag kan se alla. Jobbar man på en så liten ort som Ramsele måste man ta till vara på alla som kommer till klubben. Oavsett vilken ålder, storlek eller talang de här. Jag kan hjälpa både lilla Lisa som vill kamma hästens man och tonåringen som vill satsa och vinna SM-guld.

Ju mer man lär sig om olika saker desto mindre upptäcker man att man kan, säger Monia som tycker att hon blivit mer ödmjuk med åren och bättre lärt sig att ta hjälp av de som är ”gamla i gamet”

- Istället för att försöka klara allting själv är det bättre att överlåta ansvaret till de som är experter på olika områden.. Jag har även blivit mer noggrann i mina beslut till exempel när vi ska köpa in hästar till ridskolan eller val av foder.

Hästar är ju stora djur och har sin egen vilja samtidigt är många av eleverna små barn. Monia ser sällan några problem med det. Barnen har en självklar roll som ledare när det kommer in i stallet.

- Man får ta det successivt så att barnen blir mer och mer säkra på de olika momenten. Jag kan ofta förutse en situation innan något händer. Om en häst verkar lite extra busig kanske vi inte ska galoppera just den lektionen, säger Monia som under åren blivit duktig på att läsa hästars olika beteenden.

Hur gör du för att få dina elever att utvecklas och klara nya utmaningar?

- Målen är jättetydliga redan från början. Jag frågar alltid varje elev vad den har för mål inför när terminen börjar sen försöker jag anpassa träningen så att de når sina mål. Eftersom vi har små grupper kan vi anpassa dem så att de som har liknande mål får rida ihop.

Hur har du själv utvecklats som människa tack vare ridningen?

- Jobbar man man med djur och människor får man en bred social kompetens. I Ramsele ridklubb är det män, kvinnor och barn i olika åldrar som tränar och tävlar tillsammans. Det gör att man blir bra på att anpassa sig och respektera människor i olika åldrar oavsett social bakgrund.

Monia är ofta iväg hos andra klubbar och hjälper till som extern tränare. Hon försöker då sprida sin filosofi.

- Jag vill dela med mig att det ska vara roligt. Det finns så mycket prestige överallt, barnen är pressade i skolan det handlar mycket om att tävla och prestera, barn måste få vara barn! Får de inte det mister de oftast glädjen tillslut. Vi ute på ”gräsrots nivå” lever ju inte på det här. Vi håller på med ridning för att de är kul och då ska man inte behöva gråta när man misslyckas.

Du lägger ner mycket energi på att hjälpa andra. Hur hittar du din egen styrka och energi för att orka med?

- Jag har fått en egen son som förstås tar mycket tid och det har lärt mig att dygnet bara har 24 timma. Det roligaste jag vet är att träna och tävla själv och jag funderar just nu på om jag är beredd att satsa och lägga ner det arbete som krävs för att nå dit jag vill. För mig är det avkopplande att åka komma hemifrån och åka iväg på kurser och få inspiration av andra, säger Monia som nyligen var nere på Strömsholm och såg när Rolf-Göran Bengtsson tränade.

Vad ar du och ridklubben för planer för framtiden?

- Vi vill hålla kvar nivån på elevantalet så får vi detta att ”gå runt” ekonomiskt. Vi vill också kunna hålla samma hög nivå på utbildningen. Sen vore det roligt att få till ett gäststall så vi kan ta emot gäster utifrån. Då slipper jag själv resa så mycket och det gynnar förstås vår egen klubb om vi kan locka fler att komma till Ramsele.

En del tränare gör det enkelt för sig genom att fokusera på hästens negativa egenskaper, menar Monia. Istället måste man se möjligheterna. Tränar man ett ekipage så älskar ofta ryttaren sin häst och alla är värda samma träning. Som ledare måste man ha en ödmjuk inställning till hästen och ryttaren.

Ödmjukhet är viktigt avslutar Monia.

- När man sitter där uppe på toppen måste man komma ihåg vem som hållit i stegen när man klättrat upp.

Coachen och Svenska Spel gratulerar Monia Häggkvist till priset som Årets Kvinnliga Ledare 2012!